15 november 2010

Promenad







Idag har jag varit ute i den tomma fårhagen....det känns långt till den dagen då fåren kommer hit igen. Och långt är det, först ska vi gå igenom hela den kalla, kalla vintern. Med mig på promenaden fick jag bara med mig Ester och Sigge. Fröken T gick på ett annat håll och lille Ragnar får ju inte gå ut ännu, han får vänta tills våren.

Tyvärr mina vänner så tryter skrivarorken, jag har haft/har bad days and nights om man får lov att gnälla lite. Smärtan tar på både kropp och själ och hade jag fått välja så gjort som Mona S och avgått! Jag hade gått bakåt i tiden där livet var som vanligt, behagligt.

För er som inte redan vet så är jag nu helt medicinfri (förutom v.b) och med handen på hjärtat så går det väl inte så vidare bra. Jag har gett mig attan på att det ska dras ut till den spets då det är fullkomligt ohållbart så jag kämpar på ett tag till. Ibland är det värt det...det är de gånger jag kan sätta mig i bilen och köra vart jag vill, men många, många gånger är det verkligen inte värt det.

Skam den som ger sig!

"Livet är som en långpromenad med grus i skorna!"
//NN

Ur högtalarna: Uti vår hage med Ultima Thule!

Må väl/caja

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar, det gör mig glad!
Kram/caja