 |
| Bild lånad från nätet. |
Sparkrav stressar Försäkringskassan!
Mellan nästa år och 2013 ska motsvarande 600 heltidsjobb bort och nu vädjar de anställda till regeringen att stoppa nedskärningarna.
Fram till 2013 ska Försäkringskassan spara drygt 300 miljoner kronor.
- En så stor neddragning leder till kraftigt försämrad service för medborgarna och en kraftigt försämrad arbetsmiljö för våra medlemmar, säger Sacos ordförande på Försäkringskassan, Kristian Hernqvist.
Han bedömer att besparingarna inte går att genomföra utan att personalen minskas med flera hundra personer.
//utdrag från skd.se
Fram till 2013 ska Försäkringskassan spara drygt 300 miljoner kronor.
- En så stor neddragning leder till kraftigt försämrad service för medborgarna och en kraftigt försämrad arbetsmiljö för våra medlemmar, säger Sacos ordförande på Försäkringskassan, Kristian Hernqvist.
Han bedömer att besparingarna inte går att genomföra utan att personalen minskas med flera hundra personer.
//utdrag från skd.se
Jag kan ju då inte låta bli att fundera över om när Försäkringskassans egna anställda går in i betongväggen...för om inte förr så kommer de att göra det då.
Hur kommer de att behandlas av sina egna när deras sjukskrivningstid närmar sig utförsäkring. . .NO MERCY. . .eller kommer de att kunna åka bananskal till ett värdigare liv än alla oss andra som är på väg dit eller redan hamnat där??
Hur kommer de att behandlas av sina egna när deras sjukskrivningstid närmar sig utförsäkring. . .NO MERCY. . .eller kommer de att kunna åka bananskal till ett värdigare liv än alla oss andra som är på väg dit eller redan hamnat där??
Som långtidssjukskriven och snart närmandes utförsäkring tar tankarna på denna ovissa framtid mycket plats i det redan belastade hjärnbiblioteket.
Som jag känner det så kommer dessa månader dit vara fyllda av ångestrelaterade tankar om hur det blir sen. . .vadå framtid???
Istället för att arbeta med sig själv och acceptansen över sitt nya jag så gnager dessa tankar likt en gam som sliter av köttet från benen på sitt hittade as.
Som jag känner det så kommer dessa månader dit vara fyllda av ångestrelaterade tankar om hur det blir sen. . .vadå framtid???
Istället för att arbeta med sig själv och acceptansen över sitt nya jag så gnager dessa tankar likt en gam som sliter av köttet från benen på sitt hittade as.
Jag vet att vi är många om att vara på vägen dit till denna okända framtid så vi får försöka stötta varandra så gott det går.
Finns det någon här som har erfarenheter och tips att dela med sig av så är det välkommet.
Finns det någon här som har erfarenheter och tips att dela med sig av så är det välkommet.
"När jag ser på jordens skönhet och tänker på hur många och stora möjligheter vi hade till det perfekta, kan jag inte förstå varför vi inte har det bättre. Jag är fylld av förundran över världens elände."
Må väl/caja
Ja, jisses..När man har ett jobb så har man i alla falla llmänhetens stöd:/
SvaraRaderaJag blir utförsäkrad 25 mars..något som kom som en överraskning? och något som jag i höstas inte ens orkade ta in eftersom jag äntligen fått en diagnos. Nu ska jag på ett 3 månders utredande om mitt blivande och varande på arbetsmarknaden.
Läskigt men lite nyfiken är jag nog..Livrädd är jag dock eftersom jag är van att hålla min fasad uppe.
En fasad som jag levt med i ca 25 år i min kamp att vara "a normal" medborgare/arbetstagare.
Fasaden har ju äntligen krackelerat och ett "nytt" jag ska nu plockas ned, ses över och repareras..till ett mer helgjutet jag...
Vem jag är nu?????????
Men det ska nu utredas på 3 månader när jag i ett halvt liv (hittills)kämpat med dölja det så bra.
Risken är ju ganska stor att jag i min "naiva tro på att nå normalitet" plockar upp spackelspaden och börjar fixa till fasaden istället för att bygga upp den från grunden i ett nytt skick.
Om man gavs chansen att hitta rätt "byggstenarna", få chansen att göra en ny ritning med utgångspunkt från de nya "rönen"..
Det vore himla skönt...för om inte jag vet vad jag kan, klarar och knappt längre vet vem jag är..Så hur f..n ska de veta det.
Inser att jag är LIVRÄDD.
Kramar Milla
"När jag ser på jordens skönhet och tänker på hur många och stora möjligheter vi hade till det perfekta, kan jag inte förstå varför vi inte har det bättre. Jag är fylld av förundran över världens elände."
SvaraRadera//Karin Nellemosse
Jag är bara tvungen att upprepa orden ovan som du så fint visar på din blogg......egentligen så är de "ledord" i mitt liv!
Hmm....till saken mycket skit har jag och Lilla Frun varit med om, men hon blev sjuk kanske i rätt tid för 17 år sedan, Försäkringskassan blev aldrig ett problem för oss!
Lite tur hade vi för min Fru fick en underbart millitant Feminist till handläggare så helt på egen hand drev hennes "fråga"....bara tacka och ta emot....hennes ord var tuffa och var ett riktigt "brandtal" när hon la fram att min Fru skulle få "förtidspension"!
Hon sa: Här har vi en kvinna som gjort allt rätt, hon har jobbat, hon har fått barn och hon har jobbat fast hon varit sjuk...osv...allt för att tillgodså manssamhället...(ler)
Ja, hon lyckades...fast resultatet blev lite konstigt, min Fru hamnade mellan det gamla och det nya pensionssystemet, med oerhört taskig pension till följd!
Fast det är en annan historia!
Bra att du söker folk i liknande som din situtation, vet inte om jag kan vara till något stöd, men behövs det på något sett så ställer jag upp.........orkar inte någon ringa själv och strida för sin sak så sitter jag gärna i telefon i några timmar för att hjälpa till!
Jag startade ju upp min andra blogg www.jernsaxen.blogspot.com för att just kunna hjälpa till och samla folk kring detta ämne!
Det har ju inte gått så bra för alla orkar ju inte strida.............
Vi känner ju varandra nu Caja...vi har ju haft det så mysigt i ditt "kuddrum" så jag kommer nu kopiera hela detta fina inlägg och visa det med länk och allt på Jernsaxen......att jag inte frågar först beror ju på att jag är en Viking och vi tar det vi vill ha, fast vi är också mycket generösa (ler)
Skulle också kunna berätta om sk Jernsaxenboenden som jag drivit i bloggform nu i över två år...många har varit intresserade så vem vet Caja, du och jag, harmonimannen och några underbara stollar till kanske bor i något underbart "kollektiv ihop på ålderns höst"....återkommer till det!
Stor Kram och Lite till ifrån Oumberlige Peter!
Lilla frun hälsar hon med, jag har just duschat henne så hon är helt slut, jag med!
Har ingen erfarenhet att bidra med men väl en kram. De kan ta sig någonstans, regeringen.
SvaraRaderaJa du ibland undrar man hur de tänker...
SvaraRaderaJag har blivit utförsäkrad, gått tre månaders arbetslivsintroduktion och blivit bedömd som oduglig till arbete. Nu står jag utan inkomst och lever därför på socialbidrag som inte ens räcker till räkningarna...jag håller andan och hoppas att jag efter operation har det snabbaste tillfrisknande någon sett!!!
SvaraRaderaTror att jag redan skrivit ett inlägg om vilka misstag jag gjort, ska kolla det. Annars vet du ju hur du får tag i mej :)
Jag är redan i det du är rädd för att hamna i och jag är ensamstående......
Kram
De är galna helt enkelt!
SvaraRaderahttp://hrifrnochvidare.blogspot.com/2011/01/dar-fick-jag-for-att-jag-skulle-vara-sa.html
SvaraRaderaDen där oron känner man ju igen.. Ja jisses hur ska det bli!?
SvaraRaderaKanske en nyttig erfarenhet om man får vara lite elak. Fast det ska man väl inte...
SvaraRaderaTittar in för att se hur du har det.
SvaraRaderaInte nog med allt elände du redan har med din värk. Du måste också bekymra dig om din ekonomiska framtid. Vilken oro!
Kram till dig.