14 maj 2011

Kopierat från cybern...

Mitt namn är Fibromyalgi
Jag är en Osynlig Kronisk sjukdom och jag är nu din följeslagare för resten av livet.

Andra runt omkring dig kan inte se eller hota mig, men DIN kropp kan känna mig.
Jag kan attackera dig var, när och hur jag vill.
Jag kan orsaka dig våldsam smärta eller, om jag är på bra humör, orsaka dig värk överallt.

Jag minns när du och Energi sprang omkring tillsammans och hade kul.
Jag tog Energin ifrån dig och gav dig Utmattning istället.

Försök att ha kul nu!
Jag tog även God Sömn ifrån dig och gav dig Fibro-Dimma i utbyte.
Jag kan få dig att darra inombords, eller få dig att frysa eller svettas medan alla andra känner behag.

Javisst ja, jag kan få dig att känna ångest eller depression också.
Om du har planerat något eller ser fram emot en spännande dag, så kan jag ta det ifrån dig med.

Du bad inte om mig, jag valde dig av olika anledningar, t ex det där viruset som du aldrig blev fri ifrån, eller den där bilolyckan eller kanske var det de där åren av förödmjukelse och trauman?

Hur som helst, jag är här för att stanna.
Jag hör att du tänker gå till en läkare som kan göra dig av med mig. Jag skrattar så jag kiknar.

Försök du bara!
Du kommer att vara tvungen att gå till många, många läkare innan du hittar någon som kan hjälpa dig på ett effektivt sätt.

Du kommer att bli ordinerade värktabletter, sömntabletter, energipiller, tillsagd att du lider av ångest eller depression, rekommenderad att prova TENS, bli masserad, tillsagd att om du sover och motionerar regelbundet kommer jag att försvinna, tillsagd att tänka positivt, förnedrad, uppmanad att "rycka upp dig", och MEST AV ALLT, aldrig bli tagen på allvar med hur du känner dig när du klagar till läkaren om hur utmattande livet är varje dag.

Din familj, dina vänner och dina arbetskamrater kommer alla att lyssna till dig ända tills de tröttnar på att höra om hur jag får dig att må och vilken utmattande sjukdom jag är.

En del av dem kommer att säga saker som;
"Äh, du har bara en dålig dag" eller "Ja jag kom ihåg att du inte kan göra saker du kunde för 20 ÅR sedan" utan att höra att du faktiskt sa 20 DAGAR sedan.

En del kommer att börja prata bakom din rygg medan du sakta känner att du håller på att förlora din värdighet i dina försök att få dem att förstå.

Speciellt när du är mitt inne i en diskussion med en "normal" människa och har glömt vad det var du skulle säga härnäst. Avslutningsvis (jag hoppades att kunna hålla den hemlig, men jag antar att du redan har listat ut det);
Den enda plats du kan få någon support eller förståelse från, angående mig, är ANDRA MÄNNISKOR MED FIBROMYALGI

Högaktningsfullt Din Osynliga Kroniska Sjukdom
(Författare okänd)

Må väl/caja

16 kommentarer:

  1. Kram från en annan fibromyalgikärring!!!

    SvaraRadera
  2. Jag känner igen mig....
    En av behandlingsformerna som bara har bra biverkningar är
    att älska sig själv.....

    Kärlek till dig..........

    SvaraRadera
  3. Låter jobbigt. Jag kan inte sätta mig in i hur det är eller förstå. Men känner några stycken som har det och vet hur de kämpar ibland.

    Kram

    SvaraRadera
  4. mitt hjärta slår extra slag ♥

    SvaraRadera
  5. Vet inte vad jag ska säga, deprimerande läsning och hur hemskt måste det inte kännas om man är drabbad.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Det är skit :( Men skönt att ha dig tillbaka :) Kram!

    SvaraRadera
  7. Kärlek till dig vännen...Går det bra om jag kopierar texten och lägger in den på min blogg...??

    SvaraRadera
  8. Varma medkänslor från en som sluppit denna sjuka.

    SvaraRadera
  9. jag har både fibromyalgi och psoriasis artrit
    kramar om dig vännen

    SvaraRadera
  10. Vilken talande text. Beskriver många dolda sjukdomar även en sådan som min Bipolära även om smärtan enbart är psykisk.
    Talande ord som tydligt beskriver frustrationen av att inte bara kämpa med sjukdomen utan också mot allas oförstående och negligerande av ens personlighet.
    Ens värde och tilltro..att man aldrig bllir lyssnad på eller tagen på allvar.
    Att alltid få leva med både sjukdomen och skulden över att den tar utan att ge och att ingen annan ser.
    Kramar till dig från mig.
    Jag ser den..även om den gör allt för att gömma sig och jäklas med livet.

    SvaraRadera
  11. Det där stämmer nog på pricken när det gäller den sjukdomen och det är förskräckligt att man inte blir tagen på allvar. Förödmjukande.
    Bra text.
    Agneta kram, stor

    SvaraRadera
  12. Den här bloggen kommer jag att lägga till i min lista. Blir sååå nyfiken. Att jag hittade dig skyller jag på en annan bloggare som följer en bloggare som följer dig. Kram från Småland

    SvaraRadera
  13. ♥ *kramar om* ♥

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, det gör mig glad!
Kram/caja