Idag har jag varit hos tatueraren men min älskade syster, hon fick sin första gaddning och kände att hon behövde lite moraliskt stöd och eventuellt en hand att hålla i...
Nu visade det sig att min kära syster var väldigt tålmodig och låg alldeles stilla när nålen kördes in i huden på henne. Liiite synd...mohahahaha hade nog om jag ska vara ärlig...velat se henne lida lite mer än hon gjorde. Förmodligen ville jag det för något som hänt när vi var tonåringar eller nåt hahahaha...
Å det var inte sant, å det var inte sant...för däremellan kommer....
Nej, klart jag inte ville att hon skulle lida min goa storasyster Yster. (fast lite lidande ser hon allt ut...*fniss fniss* f-låt syrran)
Här finner ni Andreas som gjorde det fina lilla konstverket på min syrras ankel:
www.tattooworldsweden.blogspot.com
Gissa om jag blev sugen på att göra fler då.....jomensåatt DET blev hon!
Må väl/caja
Ja det var en knivig fråga om min blogglista, och svaret är att jag går på min 'magblues' varken mer eller mindre!
SvaraRaderaGlöm inte att...... Never worry about the size of your Christian tree. In the eyes of children, they are all 30 feet tall.....
Peace & Love
Agneta
Tack vännen!! Jag lutar mitt huvud mot dej i cybern och det känns så bra!
SvaraRaderaHar funderat på att tagga något på mitt op-ärr när allt är över. Funderar och kollar bilder på nätet ibland. Texten är klar: I´m back!!
Försöker titta framåt och tro på att det kommer att ordna sig med både pengar och kropp!
Tänk att ord kan hjälpa, TACK♥
KRAM